Private Business

First shown at Schaper Sundberg Gallery, Stockholm, Sweden, August through October 1999. “I can see you but you can’t see me” was shown 2011 in the Lust och Last group show National Museum, Stockholm, also shown in a touring exhibition Konstfeminism throughout Sweden 2005-2006. “Corner” was sold and placed at the University in Skövde where it caused a lot of discussion and an answer from the Minister of Culture
(se below on this page).

The large size of the prints is necessary to see all the details. They are analog negatives (Hasselblad panorama camera).
The photo series originates from my fictitious idea of an international egg and spermbank accessible to everyone. The first photograph, entitled; The International egg and spermbank is of a city and the air space immidiately above it. The air is also an image of an unlimited space, which stems from the fact that many egg and sperm donators and recievers make contact in cyberspace; the collective fertilization space. Cyberspace does not exist as a space, it could however exists as soon as one acts.

The international egg and spermbank (Lambda process, Analog panorama-negative, C-type print 3mX1m.)

Corner (Analog panorama-negative, C-type print 3mX1m.)

The house to the left is the only library there is for womens literature in London. The couple has a relationship. There is always power in relationships. The structure of our society is built by relationships. The corner is the part that is bearing.

 

I can see you but you can´t see me (Analog panorama-negative, C-type print 3mX1m.)

It’s either the woman in the image speaking or the viewer.

Women are often subject for critical view regarding looks and sex, and either she becomes a victim and act as such, or she answers back and challenge that gaze..

 

The weathergirl (Analog panorama-negative, C-type print 3mX1m.)

This is taken in the back yard of a building where a musician lives.

He records sounds from the atmosphere via these antennas. The woman has braces. She is a witch of today, telling stories and connecting via her braces to her rings to the antennas. Her sayings weaves into the radiowaves.

 

The Blue Angel Bar (Analog panorama-negative, C-type print 3mX1m.)

The woman is balancing and trying to find her axis and relax, the man under her is contemplating his childhood. This act affects the whole shivering moving creative structure of the society. The society is made of relationships. In this way every private and intimate as well as public act by every person is political.

 

I love myself and I understand you think I´m difficult. (Analog panorama-negative, C-type print 3mX1m.)

The fool (Analog panorama-negative, C-type print 3mX1m.)

”The fool” is about an inevitable ideal-state-of-mind. To be foolish is a kind of openess. The swan is calmly lying in the trash in her own beauty. It’s stupid to build a nest at such a place, but on the other hand: what can you do?

 

God is love (C-type print 110 x 70cm)

The photo was placed at the far end of the gallery. The title is taken from the tattoo on her arm.

Scarring is a documentation of a scarring, with an explanatory text mounted beside on the wall. You have a conception about something, an ideology, you are part of a political discussion etc. An experience can cut the belief behind one’s conception. This is how I work.

 

Så här svarar Kulturministern angående fotot “Corner” i Skövde.

Fråga för skriftligt svar. Den 20 december

Fråga 2002/03:356 av Yvonne Andersson (kd) till kulturminister Marita Ulvskog om konstnärlig utsmyckning av myndigheter.

Staten byggnader, myndigheter och liknande utsmyckas med stora mängder konst. Konsten ska bidra till en god arbetsmiljö för de människor som arbetar eller vistas i byggnaderna. Konsten köps in av Statens konstråd som ansvarar för den konstnärliga utsmyckeningen av samtliga statliga byggnader. Inköpen görs i samverkan med representanter från den myndighet där konsten ska placeras.Självklart är det svårt att göra alla nöjda när det gäller val av konst till en byggnad. Vissa människor kan vara mycket kritiska till en målning eller en skulptur som andra älskar. I vissa fall kan det dock finnas en bred samstämmighet kring ett verk. På Skövde högskola finns i entrén ett målning som många är kritiska till eftersom den ger associationer som inte alla uppskattar. Målningen föreställer en man som ligger på backen, och en kvinna som står på honom. Så många har nu blivit illa berörda av målningen att högskola beslutat att arbeta för att den ska tas bort. Högskolan får dock inte själva ta bort eller flytta den utan detta måste göras i samråd med Statens konstråd. Trots att högskolan tagit kontakt med Statens konstråd och förklarat att de är missnöjda med målningen har inte konstrådet gett dem tillåtelse att flytta målningen.

Vad avser ministern att göra för att öka myndigheternas möjlighet att påverka den konstnärliga utsmyckningen i deras närmiljö?

Svar på fråga 2002/03:356 om konstnärlig utsmyckning av myndigheter. Den 15 januari

Kulturminister Marita Ulvskog.

Yvonne Andersson har ställt frågan till mig vad jag avser att göra för att öka myndighetens möjlighet att påverka den konstnärliga utsmyckningen i deras närmiljö.Frågan är föranledd av en diskussion som förts efter att ett konstverk av Cecilia Parsberg, tidigare professor vid Umeå konsthögskola och en av våra internationellt mest framstående konstnärer idag, blivit placerat av Statens konstråd i entrén till Skövde högskola. Yvonne Andersson menar att många blivit illa berörda av verket och att högskolan beslutat att arbeta för att det ska tas bort, men att Konstrådet inte gett dem tillåtelse att flytta verket.

Jag delar Yvonne Anderssons uppfattning att man ska efterfråga och respektera brukarens uppfattning om de konstverk som ska placeras i den miljö som är en del av deras vardag och jag menar att det är viktigt att finna goda former för samråd så att denna uppfattning på ett lämpligt sett kanaliseras in i beslutsfattandet. Detta samråd bör präglas av öppenhet från alla parter och en ömsesidig respekt för den speciella kompetens man företräder. Men att man, även med, dessa goda förutsättningar, skulle kunna utesluta alla möjligheter till konflikter i ett sammanhang när man diskuterar och besluar om frågor med koppling till samtidskonsten menar jag är orimligt, om det ens är önskvärt.

Som jag har kunnat inhämta från Konstrådet har de vedertagna samrådsformerna iakttagits i detta projekt. Högskolan i Skövde är ett mindre projekt utan beställda konstverk där man erbjudits möjligheten att föra samrådsdiskussionen genom att verk placerats under en prövotid. Enligt uppgift kommer det nämnda konstverket, som en följd av den diskussion som har förts mellan företrädare för högskolan och Konstrådets projektledare, inte få sin placering i Skövde högskola efter prövotiden. Enligt min uppfattning visar detta att de arbetsformer som Konstrådet praktiserar innebär att brukaren/mottagaren har ett fullgott inflytande över vilka verk som ska placeras i deras arbetsmiljö.

Samtidigt vill jag betona betydelsen av att en verksamhet som Statens Konstråds förmår att föra ut även de senaste och kanske mest krävande konstuttrycken i den offentliga miljön. Detta är en uppgift förenad med vissa uppenbara svårigheter, men som jag menar är central för verksamhetens konstnärliga och kulturpolitiska legitimitet. Dessa konstverk kräver noggranna introduktioner och andra former av uppbackning, men de kräver också ett öppet sinne från mottagarhåll inför det nya och okända.

Det är inte alltid det omedelbara intrycket av ett konstverk som blir det bestående, det är inte heller det mest lättillgängliga och begripliga verket som blir det mest betydelsefulla. Det omdelbara motstånd man kan känna inför något hos ett konstverk kan med tiden visa sig vara det som är dess viktigaste kvalitet. Att betydande samtida konstverk ändå kan visa sig olämpliga att placera i vissa miljöer hör självfallet också till denna bild. Jag har fullt förtroende för Konstrådets förmåga att på bästa sätt hantera dessa svåra avvägningar.